Vår tro

Vi tror att det finns en Gud som bryr sig om att du finns

Kyrkans skatt är hennes tro. Tron är det innersta och det viktigaste i kyrkans liv, eftersom tro i biblisk mening är en relation med Gud.

Vårt samfund, Evangeliska Frikyrkan, knyter an till ett antal viktiga trosbekännelser, som Lausannedeklarationen och Manillamanifestet. Det är två bekännelser som i hög grad definierar den stora evangelikala kyrkofamiljen. Dessa dokument är mycket omfattande. Vi har därför valt att göra en sammanfattning av dem. Vill du läsa mer om detta går du till fliken “Församlingsordning”. Här följer bara en enkel presentation av vår tro.

Detta tror vi om Bibeln

Vi tror att Bibeln är “inspirerad” av Gud. Själv kan vi inte veta vem Gud är, om nu inte Gud väljer att berätta det för oss. Vi uppfattar Bibeln som Guds självpresentation, eller som den kristna kyrkan ofta valt att uttrycka det, som “rättesnöret för tro och liv.” Men Bibeln ska inte bara läsas som en lärobok utan också som ett kärleksbrev. Vissa texter är kärva och svåra att förstå. De bjuder på visst tuggmotstånd. Andra, som många psaltarpsalmer och evangelietexter är raka och enkla och ger läkedom och lindring. Men genom allt drar en ström av Guds kärlek. Bibeln är ett uttryck för en Gud som söker oss, för vårt eget bästa.

Detta tror vi om Gud

Vi tror på en Gud, världens skapare och Herre, Men vi tror också på en treenig Gud, d.v.s. på en Gud som kommer till oss som både Fadern, Sonen och den helige Ande. Annorlunda uttryckt: Gud är en god Far. När vi gått bort från honom, och vilse i världen räddar han oss genom att komma till oss genom Jesus, och leder och hjälper oss, varje dag, genom sin Andes närvaro i våra liv.

Vi tro också att Gud bäst har förklarats genom Jesu liv och undervisning. Jesus talade om Gud som en längtande fader som älskar människor och som har sin glädje i att visa oss nåd.

Detta tror vi om Jesus

Jesus Kristus är unik, Guds enfödde Son och endavägen till Gud. Hur kan vi säga så? undrar många. Tron på Jesus som den enda vägen uppfattas då och då som både självgodhet och intolerans. Men tvärtom är detta en bekännelse som ödmjukt utgår från vårt behov av hjälp. För Bibeln säger att vi har gått vilse. Vi vet inte hur man kommer till Gud. Vi vet faktiskt inte ens var vi ska börja leta. Alltså är Jesus inte bara vår väg till Gud, utan också Guds väg till oss. Jesu liv är ett uttryck för den Gud som söker upp oss, räddar oss, fattar vår hand, går vid vår sidan och leder oss hem. Eftersom han är Guds väg till oss blir han vår väg till Gud.

Detta är Bibelns kärnbudskap: Jesus blev människa och levde ett liv utan synd, men tog vår synd på sig och dog för vår skull. Detta får många konsekvenser i våra liv, om vi vill det. Eftersom Jesus dog i vårt ställe, förlåter Gud, av nåd, var och en som omvänder sig och tar emot det Jesus gjort för oss.

Detta tror vi om den helige Ande

Vi tror att Gud har sänt sin Ande till oss för att fortsatt vittna om vem Jesus är och vad Jesus gjort. Vi tror därför också att varje kristen kan, och bör få göra en personlig erfarenhet av den helige Andes kraft och gemenskap i sitt eget liv.

Detta tror vi om människan

Vi tror att människan är skapad för ett högt syfte; att vara Guds avbild, men också att hon har svikit detta syfte genom att vända sig bort från Gud. Utan Gud kan vi inte bli vad vi djupast sett var tänkta att vara. Därför behöver vi räddas. Det sker genom att vi tar emot nåd och kärlek, och det sker när vi tar emot Jesus Kristus som vår Herre och Frälsare.

Detta tror vi om frälsningen

Vi tror att Gud älskar varje människa på jorden och vill hans eller hennes bästa. Alla som vänder sig till honom, ber om syndernas förlåtelse och tror på Jesu Kristi fullbordade verk på korset kommer att räddas och få en upprättad relation till Gud.

Detta tror vi om kyrkan

Vi tror att en kristen behöver kyrkan, eftersom vi behöver varandra. Vi tror också att varje kristen behövs i kyrkan.

Den kristna kyrkan är Guds idé. Hennes stora uppgift är att förkroppsliga Guds kärlek, genom en enad och sann gemenskap, och genom att fortsätta att göra det Jesus påbörjade under sitt liv på jorden.

Ingen kyrka är fullkomlig. Alltså måste kyrkan leva i tillväxt, försöka bli mer och mer likt sin Herre, bekänna sina misstag, försöka igen och försöka bättre. Men trots allt måste det till slut sägas att varje kristen är kallad att leva i en församlingsgemenskap där man hämtar kraft och styrka och får uppmuntran, tröst och glädje

Detta är vad vi tror. Detta är en slags grund för allt vi är och gör. Men tron är inte bara ett gemensamt formulerat dokument. Tron är också någonting som måste växa i den enskildes liv, genom personligt sökande och upptäckande. Om detta skriver aposteln Paulus så vackert:

“Måtte han (Gud) i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin ande, så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.” Ef 3:16-19